Anna Charlotta Gunnarsson har besvarat några frågor som jag har ställt. Hon är aktuell med boken Popmusik rimmar på politik, som Augustnominerats.
Hur påverkar det ditt låtlyssnande att du skrivit en bok om låtars texter och politik?Åh, jättemycket. Jag lyssnar hela tiden efter intressanta partier och om jag kan länka ihop låten med någon annan genre eller epok. Men jag försöker stänga av ibland och bara njuta också.
Vilken sorts låttexter påverkar dig mest?Texter som står i kontrast till melodin. Älskar t ex "Anna" med Hello Saferide, partiet där den lyckliga, förväntansfulla låten tar en helt annan vändning och blir mörk och sorglig. Sedan är det underbart när ett allvarligt budskap bäddas in med humor. Som i Röda bönors "Sången om sexualmyterna" som är rolig och trallvänlig, men under ytan rasande:
Ty en kvinna är så attraktiv och utstuderad
Att en stackars man kan bli vådligt frustrerad
Då ska väl kvinnorna ta konsekvensen
Om inte männen kan se gränsen Hur tänker du kring en melodi, kan det påverka hur vi uppfattar en låttext och i så fall hur?Jag tror att vi lyssnar lite extra när vi hör musik som vanligtvis uppfattas som politisk, typ progg, punk och folkrock. Ballader signalerar också seriositet, så de texterna får mer uppmärksamhet än de som hänger ihop med svängiga och dansanta låtar. Många gånger sjunger vi med till ord som vi egentligen inte står för, bara för att vi inte lyssnat ordentligt. Så var det till exempel när folk började analysera och begripa innehållet i Robin Thickes "Blurred Lines". Det tog ett tag innan det stod klart hur grovt sexistisk den är och plötsligt blev den totalförbjuden på skolor och videosajter världen över. Vissa genrer kan också hålla på rätt ostört. Metaltexter kommer ofta undan på ett helt annat sätt än hip hop, vilket också kan vara relaterat till tradition, hudfärg och klass.
