lördag 10 juni 2017

Hemmet av Mats Strandberg

Att förlägga handlingen till ett demensboende är en sådan diabolisk idé. En helt genial idé. För det är så läskigt på många olika sätt.

Det är skrämmande att inte veta om det är demens eller inte. Tänk om det skulle vara så att en del av de dementa inte agerar som de gör för att de är dementa utan på grund av något annat. Hur ska de kunna göra sig förstådda? Hur ska man veta vilka som i så fall bara är dementa och vilka som inte är det utan det handlar om något annat. Vem lyssnar på en dement?

Dessutom: Vad hemskt för de anhöriga. Jag funderar mycket över demens utifrån anhörigperspektiv när jag läser boken. I ett sånt hör scenario blir det mycket värre.

Och vilken skräck för de som jobbar där. Jag har jobbat i den miljön och nu skulle jag faktiskt tycka att det var obehagligt att vara där nattetid. Det betyder att Mats Strandberg gjort ett bra jobb.

Det är också en otäck miljö eftersom man är instängd och fången på en plats som det är svårt att lämna. Det får det att krypa i mig.

Tiden som Mats Strandberg lägger ner på att bygga dessa fantastiska karaktärer är väl spenderad tid för bör man kommer till det läskiga blir det så mycket jobbigare för att man bryr sig om karaktärerna.

Hemmet är skrämmande att läsa, men attan vad skrämmande den blir sedan efteråt när man hunnit fundera mer på den. Det är då den attackerar med full kraft. När man inte är beredd.

Jag säger det igen. En helt genial idé. Som är otroligt bra utförd. Jag är såld!


Betyg: -5 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Hemmet
Författare: Mats Strandberg
Antal sidor: 338
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2017
ISBN: 9789113073958
Finns t ex hos: Adlibris, Bokus, cdon



Inga kommentarer: